Förflyttningen mot en mer regenerativ turism

Behövs ett nytt ord – kan vi inte fortsätta med ”hållbar”?

Nya begrepp behövs.
Jag skulle vilja beskriva det som att vårt sätt att se på och hantera hållbarhetsfrågor framöver kommer att bli mer och mer regenerativt. Det är en riktning vi rör oss emot och det fungerar faktiskt lite annorlunda. Att uttrycka detta med nya ord gör förflyttningen mer tydlig och enklare att förstå.

Med det hållbara perspektivet var vårt synsätt begränsat och vi arbetade mer i stuprör, med fokus på vår verksamhet eller på sin höjd vår bransch. ”Vad kan vi göra för oss?”
Med det regenerativa perspektivet (det livsbefrämjandet perspektivet) har man ett betydligt mer holistiskt synsätt – och man bidrar aktivt till att förbättra.

Märk bara skillnad på de här två meningarna:

1, Hur kan vi göra vår verksamhet mer hållbar?
(Fokus ligger på det enskilda, man vill hitta en form att applicera på ett koncept.)

2, Hur kan vi göra vår verksamhet mer livsbefrämjandet (=regenerativ)?
(Här förstår man att verksamheten är en resurs för att skapa förutsättningar för liv).

---

För många har dock att arbeta hållbart inneburit regenerativt, för man har redan haft det mindsetet. Men långt ifrån alla, och för att lyckas än bättre med vårt hållbarhetsarbete har det blivit dags att öppna upp mer för det regenerativa perspektivet.

Än så länge är det ett ord som är nytt för många, det kommer med ett perspektiv som för med sig ett nytt sätt att tänka och fungera, det kommer bli en resa att förflytta oss och våra verksamheter in i det. Men resan har redan påbörjats.

Hur arbetade vi tidigare med hållbar turismutveckling?

När jag involverades i hållbarhetsprojekt för 10-15 år sedan låg fokuset på att få företagen att överleva ekonomiskt på sikt. Idag går vi mer till att skifta fokuset till platsen och vad den behöver för att överleva på sikt – medan företaget blir en resurs och för att bistå i den processen. Vad vill våra platser och hur kan vi bidra till det?

Tidigare kunde vi förvänta oss att någon annan skulle tala om för oss vad var hållbart och inte, som om det kunde finnas en standardmall för det, en slags checklista att följa. Naturligtvis kan nog alla skriva under på att vi inte ska slösa mer resurser som att kasta mat och låta vattnet flöda. Men vad som är hållbart för en plats och i en situation, behöver nödvändigtvis inte vara det i en annan.

Regenerativ utveckling kommer med den anpassningen, att se till vad som är det bästa att göra utifrån varje given situation. Är det ekologiska apelsiner från Brasilien som ska importeras eller äppelmust från grannbyn? Är det vegetariska biffar på odlad sojabönor i Nordamerika eller kött från naturbetande svenska kor? Är vattenkraft den bästa energilösningen för oss, eller ser vi en problematik med den och vill gynna ett annat alternativ.

”Vi önskar vi kunde arbeta mer hållbart, men tyvärr. Våra kunder vill ha det så här.” En kommentar jag ofta hörde förr, men det var längesedan nu. Vi rör oss mer mot viljan att sätta vårt och platsens behov före kundens önskan, och sedan istället attrahera de besökare som värdesätter det vi värderar.

En annan förflyttning är det som gäller värdeskapande och meningsfullhet, det är också något vi rör oss mer mot. Att både som upplevelsearrangör och besökare känna att resan som görs är av värde och välkomnas av de som lever på platsen.