Azote ser ett trendskifte där företag och organisationer, i takt med att globala klimatlöften känns svårare att hålla, i stället tar ansvar lokalt – för natur, biologisk mångfald och närmiljö. De lyfter det lokala som 2026 års stora rörelse!
Ännu ett tecken på att den regenerativa förflyttningen är i rörelse! Inom regenerativ utveckling är platsen central och av stor betydelse. Det är utifrån det lokala som allt utgår ifrån.

I denna artikel berättar jag mer om hur det tar sig uttryck.

Att känna att det man gör betyder något, tycks bli allt viktigare. Både för oss som skapar reseupplevelser och för de som vill ta del av dem. Regenerativa upplevelser - som när och inte tär.

Det syftesdrivna resandet
Flera trendrapporter och studier visar att resandet blir mer värdestyrt och resenärerna söker mening, lugn och äkthet. Det är inget jag egentligen vill lyfta som en ”trend”, utan ser det snarare som en väntad utveckling, som en del av övergången till det regenerativa förhållningssättet som stora delar av samhället rör sig mot. Där ”trender” som dessa bekräftar att rörelsen nu börjar bli högst påtaglig.

Med det hållbara perspektivet var vårt synsätt begränsat och vi arbetade mer i stuprör, med fokus på vår verksamhet eller på sin höjd vår bransch. ”Vad kan vi göra för oss?”
Med det regenerativa perspektivet (det livsbefrämjandet perspektivet) har man ett betydligt mer holistiskt synsätt – och man bidrar aktivt till att förbättra.

Regeneration är transformerande, det går sällan att appliceras på befintliga system, utan kräver nya sätt och perspektiv att se på och relatera till sin omvärld. Det innebär en mjuk förändring av våra nuvarande arbetssätt…

Sverige strävar efter att attrahera den medvetne resenären, en individ som väljer upplevelser som berikar både resenären, resmålet och de lokala företagen. Men hur medvetandegör vi oss själva?

Just returned from the GSTC Summit in Stockholm with a wealth of new impressions and thoughts. Here are some of them…

Nyss hemkommen från GSTC Summit i Stockholm med en mängd nya intryck och tankar. Här är några av dem…

Vill vi inte ha en roadmap for recovery and beyond för klimatet? Borde vi inte, i första hand, ha en roadmap för naturens recovery and beyond, istället för hur vi ska återhämta vår business efter allt den drabbats av, till följd av att vi inte har en roadmap för naturens recovery? Hängde ni med? Det här med symptom och orsak alltså…

Vår bransch skulle kunna vara en utrotningshotad art. Om inte världen ställer om rejält inom en snar framtid kommer mat, sjukvård och skydd prioriteras, inte nöjesresor. Så vad ska vi som bransch göra för att överleva? Men också – hur kan vi bidra till biologisk mångfald och ekosystem, inte bara i naturens klimatomställningen – utan också i samhällets? Vad kan vi bidra med i både naturens och samhällets förändringsprocess?